mandag 22. februar 2010

Sjuk


Det är jobbigt när dom små blir sjuka.

Marius har varit sjuk i några dagar nu med hosta och feber.
Dom ringde från dagis i fredags och sa att han hade feber..själv satt jag på jobbet, hade lagt en bedövning på en 10 åring som hade ont i sin tand. Jag blev stressad och drog ut tanden fort och sprang ut..jag tror att det gick bra med killen, han grät inte och fick en liten present, men hans mamma var rädd och mycket nervös.

jag försökte ringa taxi för att det var stopp i t-banan pga oväder..som tur var så fick jag tag på Christer innan jag drog ut tanden och sa " skynda dig, så får vi se vem som kommer först". Jag fick aldrig tag på taxi, men hade tur med t-banan som kom. När jag väl var framme så var Marius påklädd och klar till att gå hem med sin pappa.

När vi kom hem så var han piggast..efter en stund steg febern och han blev slapp... " Vi går till läkarn imorgon" Lördag morgon var Marius piggast på stan, men febern kom tillbaka..hur ska vi göra? Vi väntar någon timme till..Marius blev piggast på stan igen och jagade oss i lägenheten.

Söndag morgon Marius var riktig slapp..jag ringde till läkarn och fick svar som väntat " om han har feber imorgon så kom, om han inte dricker så kom, om han är för slapp så kom". Marius vaknade igen och var..PIGGAST..vi väntar till måndag.

Marius har ju börjat dricka ur glas, vilket är mycket kul tydligen så det var inga problem att få i honom vätska. Att ta tempen är ju ett problem, men till slut så tog vi tempen på Kjell (hans gosdjur) och då var det inga problem längre..och host medicinen smakar ju skit, men så länge Kjell tog sin dos igår så tog Marius också sin dos.

Idag har jag varit hemma med Marius
Vi har hunnit med massor:
Jag har varit: katt, hund, tiger och troll och han har varit troll och katt.
Vi har lagat smoothie, vilket var populärt..vi har även dammsugit (har det gått för långt när en liten pojke på 22 mån pekar på dammråttor och säger usch?)
Vi har spelat massa barnmusik på Spotify och dansat och sjungit, lagat mat i hans rum och matat Kjell och dom andra.

Imorgon ska jag tillbaka till jobbet och Marius tillbaka till dagis, utan att hans mamma behöver ha skuldkänslor.

torsdag 18. februar 2010

DEN ÄR MIN!

Först och främst så måste vi be lite om ursäkt för att vi inte har bloggat på en stund, men vi är så trötta och har fullt upp och har helt enkelt inte orkat.

Marius pratar så mycket nu..sjukt mycket faktiskt. Den vanligaste meningen är Den är min och den kommer till och med när det inte är hans saker. Igår satt jag och retades med honom:
M: Den är min
S:Den är MIN
M:Nej ikke min
S: nej just det den är min
M:Ikke din, MIN
Då blev jag så förvånad över att han faktiskt förstod vad jag sa och höll på med att jag bara skrattade.

tirsdag 2. februar 2010

Baka eller inte baka?


Jag älskar att baka. Det är kul och jag älskar att titta på tårtor som andra bakat och se på pynten och annat. Förra året när vi var i USA så köpte jag en massa bakgrejer med mig hem. I den fantastiska hobby supermarketen JoAnn köpte jag böcker och redskap...fantastisk affär!

När Marius fyllde år så skulle jag baka baka och baka, men ja ja jag bakade en tårta med hans favoriter på. Spritade hans leksaker och la på..tårtan blev både torr och äcklig...den blev inte fin heller.

Sen skulle vi ha kalas för Marius och jag bakade muffins som blev också torra och äckliga. När festen tog slut så hittade vi halvätna muffins överallt..haha och det är inte allt! Jag och Christer satt och pyntade muffinsen med blå och grön glasyr SOM SMÄLTE..inte nog med att muffinsen smakade skit (om man hade så starka tänder och kom igenom) dom blev även fula!

En kaka blev bra och det var min sockerkaka som jag hälde kondenserad mjölk över, ett recept som jag tog från Niklas mat.

För två veckor sen hände det igen..jo jag fyllde år och skulle baka till jobbet. Kladdkaka..det är lätt och gott, ett problem, vi har en som är glutenfri och jag gillar att ta hänsyn till alla så glutenfri-kladdkaka skulle det bli.

Jag tyckte den var god och min söta sköterska tycke den var så god att hon tog med sig resterna hem till familjen. Ja så bra tänker ni, men det var ju sååååå fuuuuuul. Ingen tog igen och ingen sa något. Igår fyllde min sköterska år och hon tog med sig en JÄTTEGOD och JÄTTEFIN ostkaka, alla tog 2-3 ggr och alla satt och "mmmmmmmmmmmmmmmmmmmm"....Jag lovar att om jag gör samma kaka efter samma recept så bli det varken lika gott eller lika fin.
Frågan är: ska jag baka igen? Det är ju kul, men bilden i mitt huvud blir inte det samma i verkligheten. Ibland undrar jag om jag verkligen är min mammas dotter. För att min mamma hon kan ALLT och då menar jag ALLT.

Mamma kan: Baka goda och fina tårtor och kakor, lagamat (Svensk, Amerikansk, Engelsk, Iransk you name it, nam nam), hon kan måla, rita, sticka, virka, sy och laga fantastisk fina halsband.
Jag kan: Baka ibland om jag har tur, men det är ingen idé att ni använder ögonen. Laga mat kan jag om jag orkar, vill, har tid och innan jag fick barn..nu kan jag inte ens det, men livet är bra trevligt ändå. Puss på er!