Persvorskande 2 åring!

Tiden går alldeles för fort, jag hinner inte med....
För 1 år sen så kunde han varken gå eller snacka, ett ord här och ett ord där, men nu så bablar han iväg. Idag kom han hem med ett bitmärke på armen och Christer frågade om han kunde berätta vem som hade bitit honom och han nämnde sin kompis som tydligen bits.
Förra veckan kom han hem med en blåtira och jag frågade hur han hade fått den, på ren norska sa han: - Marius aua hode (Marius ajaj huvet)
-Jaha hur slog du dig?
-Marius datt (Marius ramlade)
-Vad hände sen då?
-Ina kosa Marius(Ina gosa med Marius)
Det är lättare när han berättar allt själv och när han gnäller så säger vi "Prata normalt" och han ler och säger "Kan du hjälpa mig?".

När han gör något bra så ropar han högt "YEEEEEESS" eller rättare sagt "Yeth" och upp med "segerarmen". Efter en stund så säger han "Mamma? Pappa Yethhh", "Ja gubben pappa säger Yes".

En dag när jag jobbade över så kom jag hem och hörde hur Marius gick runt i lägenheten och sa "Hola, gracias", då hade Christer suttit och övat spanska med honom.
Eftersom jag försöker prata mest persiska med honom så tycker jag att det är lite charmigt att han svorskar alltså blandar svenska ord med norska och ibland hoppar det ut ett ord på persiska. En mening kan vara så här " Mamma? Marius vill ikke äta mat" På ren norska skulle meningen ha varit " Marius vill ikke spise mat". Eller "Mamma, Marius moooo i munnen sin" (Mo är hår på persiska).


Idag hade han lärt sig en ny grej...nämligen att hoppa ! Han var såååå stolt när han visade sin mamma hur han hoppade upp och ner utan att hålla någon i handen.
Om ca 1 månad så blir han 2 och jag kan lova er att i år så klarar han både sjunga hela norska födelsedagsången(Jag har hört honom sjunga den) och blåsa ut ljusen själv.